Min femte dag på nya jobbet.
Jag är förvirrad nu i fem minuter. Jag hade sagt till mig att jag skulle skriva i min blogg varje dag, och nu känns det som att jag försöker TRYCKA in ett budskap i varenda inlägg. Och meningen med det är? ( skriv gärna svaret som en kommentar om du kommer på nåt som låter smart) Jag menar. Om man inte har några känslor/tankar som vill ut, varför då tömma ut hjärnans innehåll i en blogg? Säger hon som inte riktigt bryr sig om hur man tolkar henne.
Men idag har jag iallafall tänkt på vikten av att våga vara som man vill vara (tungviktare) utan att känna pressen att vara någon (persona). Människor som inte skäms för sig själva, har kommit långt redan. Människor som gör fel och försöker igen innan man börjar klaga på att man gjorde fel, när någon annan gjorde rätt från början. Skäms du för dig själv, A-lie? Nej.
Skäms du för dig själv? Är det därför du inte vill beskriva dina känslor i text på en domän på internet? (föjavascript:void(0)rsta gången jag använder ordet domän).
Jag vill ha den här känslan. Om jag hade den skulle jag inte kunna beskriva den. Men Corneille vet hur man gör. Så han får göra det åt mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar