En hälsning från en förvirrad själ

Jag ska dela med mig lite av mitt innersta. Sigmund Freud sa ju någonting om att det vi drömmer på natten visar upp våra innersta begär och kanske vår innersta personlighet? Alltså att det man drömmer om när man sover, är någonting som man vill ha eller känner i hemlighet. Så nu ska jag blotta min själ genom att berätta vad jag drömde inatt.
Denhär drömmen är inte min dröm , vill jag understryka, även fast det råkar vara jag som drömde den. Eller är det bara så att jag inte vill erkänna sanningen?
Jag tror på att drömmar går att tolka, och Sigmund, som jag nämnde tidigare, hade ju en hel massa "fakta" om drömmar som han hade experimenterat fram. Så plocka fram era gamla psykologi böcker och tolka som Sigmund, eller skapa din egen uppfattning om vilket sjukt sinne som ligger bakom denhär bloggen- nu ska jag dela med mig av mina drömmar lite då och då. Önskedrömmar eller inte önskedrömmar.

Inatt:
Dröm 1: Det är sent på kvällen och jag står i köket och ska laga mat. Jag ska göra sås. Bara sås, typ. Och jag har köpt en såndär Blå band eller vad de heter typ bearnaisesås-pulver som man blandar med mjölk eller vatten. Jag läser på paketet, och där finns ett kundsupport- nummer man kan ringa om man har kört fast med såsandet.
Så jag ringer.
Jag förväntar mig att det ska sitta någon i andra änden och säga "Via direkt, kan jag hjälpa till med något? :D " (Även jag har ett headset på mig.)
Signalerna går, men ingen svarar.
Förrän det bildas ett rökmoln bredvid mig och helt plötsligt står där fyra tanter som ska visa mig hur man gör såsen. Jag blir rädd och tror att de är häxor.

Dröm 2: Jag och Liza är i mitt gamla hus i Mälarhöjden INNAN det blev renoverat. Observera att Liza inte ens kände mig då. Två killar från min gamla klass i nian är också där. Jag har typ aldrig snackat med dem, och har verkligen ingenting att säga. Så där sitter jag bredvid den ena och säger ingenting. Och han ba typ "a hur mår du då.." och ja ba "bra..". Och det är det enda vi säger medan Liza och den andra killen gör jag-vet-inte-vad på andra sidan om en vit gardin som hänger mitt i rummet. Så jag är liksom tvungen att hålla igång en konversation med den här killen för att om inte han stannar så går även den andra, och det skulle enligt denhär drömmen vara dumt mot liza som typ är kär i den andra killen. Men jag har som sagt ingenting att säga honom, och han blir mer och mer irriterad och jag blir mer och mer desperat på att komma på någonting att säga honom. För det är LIVSVIKTIGT att jag håller honom kvar. TOLKNING NÅGON??

Jag har ju faktiskt delat med mig av min härliga kiosk-intervju dröm redan, så den kan ni ju också använda till studierna av mitt inre.