Den evige körsångaren tänker körkritiskt, bittert eller med hopp om framtiden

Dagarna i denhär veckan har gått om varandra. Jag vet inte vilken dag som var vilken, vilken dag det är idag eller vilken dag det är imorgon. Idag är det torsdag tror jag, eftersom jag är lite smått nervös att jag inte har hunnit med all portugisiska läxa..eller jag har ju gjort allt, men det känns som att det är något jag har missat. (=en ruggig känsla!)

Jag har ofta full koll på allt. Och om jag inte har full koll på allt. Så är jag jäkligt bra på att verka som att jag har full koll på allt. Det är iallafall min villfarelse. I vissas ögon är jag nog en person med nollkoll överhuvudtaget. Som bara vajar runt och är konstig. Men jag har börjat fokusera. Och jag har tagit mig välbehövlig tid att tänka.

Jag har tänkt på min framtid. Jag har insett att jag kommer att behöva kämpa, på ett eller annat sätt för att få det jag vill ha. Det är en bra insikt. Nästa steg blir att inse vad det är jag vill ha. Vem jag vill vara. Det är påväg, i can sense it.
"Vänta inte på livet, för livet kommer inte vänta på dig." Jag behöver släppa ut min kreativa sida. Det räcker inte att sjunga i kör. Körsångare, slå mig inte nu, men..kör handlar till en viss del att smälta ihop med de andra. Att samarbeta (bra) men också att dämpa sitt personliga uttryck (mindre bra..?). Har jag fel? Jag menar, alla har ju olika röster, och flera olika röster behövs för att det ska kallas kör, men. Ingen får sticka ut för mycket.

Jag dissar inte kören. Jag älskar det där samarbetet och gemenskapen. Att alla är beroende av varandra, och lyssnandet, ah! Det är lika viktigt för mig som någonting annat. Men jag behöver tid för att skapa någonting utifrån migsjälv också. Att kunna göra någonting precis så som jag vill göra det. För egentligen så är det ju så livet är uppbyggt. Om man inte väljer att glida med strömmen...och bara ta det man får, leva bara de delar av livet som andra godkänner. Jag vet inte vad jag vill göra. Men när jag en dag vet det, så vill jag inte hållas tillbaka av andras röster. För att jag inte vill sticka ut för mycket. Eller för att jag inte vill samarbeta.

Jag har en lång väg att gå om jag vill bli (det jag funderat på hittills):
-Streetdansare/dansare
-Musiklärare på Kulturskolan
-Lärare
-Upptäcktsresande
-Miljonär
-Överlevare
-Gud

Jag tänker...Försöker se in i min egen hjärna. Sjyst polerad ytterdörr, btw.